Prostatacancer är inte en cancersjukdom utan en grupp av cancertyper som alla har sitt ursprung i prostatakörteln. Det finns 24 genetiskt och biokemiskt artbestämda celltyper läste jag. Vilket betyder att det nog finns ännu fler som inte har hunnit bli artbestämda.

Från blotta utseendet kan celltypen och växtsättet kan beskrivas med mikroskopisk analys från biposin. Man kan finna att tumören har antingen ett mer normalt, eller ett mer elakartat - respektlöst- sätt att växa. Gleason-poängen avspeglar tumörens karaktär.

Genom att lägga pussel med fynden som görs när man utreder en patient, kan man grovt anta att den enskilde patienten har låg risk, mellanrisk eller hög risk för ett aggressivt sjukdomsförlopp. Bildlikt kan man beskriva prostatacancer som en fredlig och trög sköldpadda, eller en hare som antingen kan sitta still men också börja skutta omkring på marken, eller en fågel som redan flugit ur sin bur och är på väg till trädtopparna.

Behandlingsstrategin styrs naturligtvis av hur allvarlig man bedömer cancern och den enskildes allmänna hälsotillstånd. Det finns många behandlingsvägar att välja och det är svårt att säga vilken väg som är den rätta i allmänhet och omöjligt att förutse för den enskilde patienten i synnerhet. Det är jag och mina värden som blir måttstocken för hur det går och i framtiden får visa om vi ska ändra behandlingen.

Vad händer om det inte går som man hoppas ?

Omkring 60% av oss kommer att uppleva PSA-stegring efter en längre eller kortare tid. Om det sker, behöver det inte betyda att katastrofen står bakom hörnet. Det finns (nästan) alltid ytterligare en metod till att prova.

Vilken typ av behandling man hittills fått styr naturligtvis nästa tänkbara behandlingssteg.

Har man bara observerats och inte fått någon behandling ( Kan ju duga för sköldpaddor….) så har man hela registret av behandlingar att välja på.

Har man opererats så kan strålning, hormonblockad och kompletterande metoder vara tänkbara.

Har man strålats så kan annan typ av strålbehandling, hormonblockad och kompletterande metoder vara tänkbara. Operation (radikal prostatektomi) är inte att rekommendera efter initial strålning.

Sviktande androgenblockad

Depotsprutorna - GnRH-analogerna- som ger en farmakologisk kastrering på grund av hypofyshämning, bör man däremot forsätta med.

Det pågår studier i USA med GnRh-antagonister - Plenaxis. Om det preparatet får plats i den svenska behandlingsarsenalen vet vi inte ännu. Plenaxis lär ge snabb PSA-sänkning åtminstone när man använder det som initial behandling. Preparatet är intressant eftersom den har en annan farmakologisk angreppsvinkel och motverkar GnRH till skillnad från våra nuvarande analoger som imiterar GnRH. - Ja, mekanismen är komplicerad…

Ytterligare hormonella angreppsvinklar är att behandla med östrogen-preparat. De var vanliga under 1970 - 80- talen som initial behandling men på grund av biverkningar används de numera bara som andrahands preparat. Ungefär hälften av patienter med refraktär prostatacancer svarar med minst 50% PSA-sänkning vid östrogenbehandling.

Ketoconazole är ett annat intressant preparat som normalt används mot svampinfektioner! Det har också en för oss nyttig biverkning då den hämmar binjurens testosteronproduktion. Ketoconazole kan användas i samband med att man slutar med anti-androgenet eller i kombination med cytostatika. Tyvärr tycks behandlingseffekten vara beroende av behandlingstiden. En längre behandlingstid ger minskad effekt, sannolikt för att binjuren " vänjer" sig.

Somatostatin är ett annat preparat som nog i framtiden kommer att få indikation för hormonrefraktär prostatacancer. Det pågår försöksserier både utomlands och i Sverige. Somatostatin bromsar tillväxt och då i synnerhet cancertillväxt. Om det är lika effektivt som vissa cellgifter eller förstärker behandlingseffekten tillsammans med cellgifter, kommer framtiden att utvisa. Ett fåtal forskarrapporter gör mig försiktigt optimistisk.

Cellgifter

Cytostatika - cellgifter- används mot flera cancertyper. Ofta kombineras olika preparat för att minska biverkningar i kroppen, men ge cancercellerna en kombinerad hämmande och celldödande effekt. De äldre cellgifterna har ofta mer besvärande biverkningar än de nyare. Det finns goda exempel hur former av gynekologisk cancer, testikelcancer, leukemier och tjocktarmscancer m.fl. nu för tiden kontrolleras väl.

Det har varit svårt att finna fram till en kombination som slår hårt mot prostatacancer. Under 1970- och 80 talen kom dystra besked när det gäller behandlingsresultat.

Olika forskargrupper runt om i världen provar sig fram. Under de senare åren kommer fler rapporter om att det i många fall ändå går att få uppbromsning av cancerväxten, mätbara PSA-sänkningar och även ökad livslängd. Om några år har vi säkert mer statistik som hjälp att kombinera rätt cytostatikabehandling mot den specifika cancer-celltyp som den enskilde patienten uppvisar. Behandling med ett preparat eller i kombination med flera förekommer. Ofta lägger man också till kortison för att minska biverkningar. Olika kliniker har "sin" kombination som man rekommenderar och jag kommenterar här bara några få.

Estramustin (Estracyt) är ett gammalt preparat som bygger på stridsgasen senapsgas. Ja, både yttre som inre fiender kan bekämpas… I nedbrytningen av estramustin bildas också östrogen som ger ytterligare effekt. Omkring 40% av patienterna får behandlingseffekt.

Vanligt är också Mitoxantrone (Novantrone) som ger jämförbar cancereffekt men mindre biverkningar.

De senaste åren seglar taxanerna fram och blir nog framtidens cytostatikagrupp. Docetaxel som ämnet heter, kan antingen ges ensamt och har då omkring 40% behandlingseffekt. Tomasz Beer i Oregon fann att effekten ökar till 80% om man lägger till Vitamin D. Andra grupper rapporterar om kombination med Zoledronsyra (bisfosfanat) som framgångsrik.

En intressant kombination är docetaxel, estramustin och carboplatin enligt japanska forskare. Leibowitz i Los Angeles förordar också denna taxan-baserade kombination. Dessa japanska och amerikanska onkologgrupper har tydligen gemensam syn på behandlingsprotokollet. Även centra i Tyskland använder sig av denna tre-kombination. En negativ effekt på den blodbildande benmärgen kan vara en begränsande faktor.

En intressant fransk kombination är Taxotere + Capecitabin (Xeloda). Enstaka patientfall har jag hört talas om men inte läst någon statistik ännu.

Cytostatika behandlingen är under kontinuerlig forskning och förbättring. Det kanske i framtiden till och med blir så att man på tidigt sjukdomsstadium och på vissa aggressiva celltyper tar till cytostatika - även om cancern fortfarande är hormonkänslig. Jag hoppas forskarna har svaret snart!

Naturmedel och kost

Det är inte bara cytostatika som kan ta livet av cancerceller. Man kan formulera hypoteser och i cellodlingar experimentellt testa vilka ämnen som har effekt mot prostatacancer. Genom sådana experiment kan man finna förklaringen i vilka kemiska processer dessa ämnen griper in och då kan också en bra teoretisk hypotes experimentellt underbyggas. Det här gäller för farmakologernas testpreparat men också för ämnen i vår föda. Otaliga födoämnen så som grönt te, gurkmeja, citruspectin och många många fler, har anti-cancer-effekt. Jag hoppas att uppföljningar med dessa ämnen ska visa pålitliga resultat. Då kan dessa naturmedel också bli läkemedel. Än är vi inte där. Ännu finns inte det som krävs för vetenskapliga bevis. Så länge inte naturmedel vetenskapligt har testats i jämförande patientstudier så förblir de endast naturmedel eller kosttillägg. Jag upplever det här som ett stort dilemma. Teorierna och de fall-rapporter som finns kan vara väldigt intressanta och verka seriösa. Jag får många tips och frågor om kost och naturmedel. En del tror jag på, andra inte. Många kan jag inte ha någon åsikt om. Forskare och skribenter kommer nog att debattera detta under många år.